Angelica0lsson

Fy fan vilken dag..På väg hem ifrån barngympan imorse så var jag och Emilia med om en bilolycka. Vi var alldeles utanför här, skulle svänga in på våran parkering. Får möte så jag måste stanna innan jag kan svänga in. Kollar i backspegeln, ser att det kommer en bil bakom i världens fart. Kollar fram, ser att jag absolut inte kommer att hinna in på parkeringen. Kollar backspegeln igen, ser att jaha snart smäller det. Hann inte ens säga nåt till Emilia innan det small. En jäkla smäll vart det, lät som fan och ja hela bilen flög ju framåt. Emilia börjar stortjuta, hon vart ju livrädd. Båda bilarna stannar mitt i vägen, tvärs över båda körfälten. Ser att killen som körde på oss är på väg ut ur bilen, men jag tänker att här kan vi ju inte stå. Var ju snorhalt ute och man vill ju inte riskera att fler kommer och kör på oss, så jag kör in på sidan och då gör killen likadant. Känner mig riktigt förbannad och tänker innan jag hoppar ur att nu jävlar ska killen få sig en rejäl utskällning, vad fan håller han på med? Hoppar ur bilen, springer runt till Emilia och kollar så hon är okej. Hon har inte ont nånstans utan är bara rädd så jag tar ut henne. Då kommer tårarna och chocken tar över.
Ett par som var ute och gick kommer springandes då dom såg att vi krockade. Tanten tar Emilia medans jag hoppar in i bilen och tar fram telefonen. Försöker ringa Fredrik men han låg hemma och sov så han vaknade ju inte såklart. Ringer mamma som kommer på en gång. Hon får ta Emilia och sen springa hem och väcka Fredrik. Under tiden kommer 2 ambulanser, 2 brandbilar och polisen. Dom undersöker mig och beslutar att spänna fast mig på en ryggbräda med nackkrage då jag har ont i nacken och upp i hela huvudet. Fredrik kommer med Emilia som blir undersökt, men hon är helt okej. Hon blir såklart ledsen när ambulansen åker iväg med mig.
Ingen hit att åka ambulans..Ligga ner och åka bil..Jag som blir åksjuk i vanliga fall..Dom försöker sätta dropp på mig men pga av chock så kommer dom inte åt nån ådra. Kommer in till akuten, dom lyckas sätta dropp. Kollar blodtryck som är lite lågt. Blir undersökt. Blir tal om att klippa upp kläderna, men dom såg nog skräcken i min blick så dom beslutade att försiktigt försöka ta av mig kläderna istället. Tack för det, ingen hit att få sönderklippta kläder, även fast det egentligen spelar mindre roll efter en olycka. När dom håller på och tar av mig kläderna där så kommer jag på att fan vi var sena till gympan imorse, jag hann inte duscha, bara slet på mig gårdagens kläder..Helskotta, ligger man halvnaken på akuten bland okända människor med svettiga armhålor och gårdagens trosor..Hoppas jag inte luktar allt för mycket tänker jag, men dom har nog varit med om värre.
Dom undersöker mig, och huvudet, nacken och ryggen gör ont så jag måste upp på röntgen. Dom plockar av mig alla smycken. Piercingen i tungan gav dom problem för den satt så hårt. Sen fick jag ligga i ett väntrum, fastspänd på den där hårda brädan. Huvudet känns som ett stort jäkla blåmärke och det gör ont ända ner i ansiktet. Ryggen värker. Önskar mig en Hästens-säng istället..Så får man ligga där och stirra i taket. Väntetid till röntgen. Ligger bredvid en gubbe med bröstsmärtor. Lyssnar lite på vad som sägs till honom, måste ju sysselsätta mig med nåt för att inte tänka så mycket jobbiga tankar. Tydligen var det ingen fara med honom, han hade fått inflammation i musklerna som går över bröstet. Tur för honom.
Sen får jag komma till röntgen. Faktiskt ganska läskigt att åka in i den där tunneln och röntgas. Fick lite smått panik där, men lyckades andas lugnt. Sen tillbaka för att ligga och vänta på svaren. Fortfarande fastspänd på den där brädan blir jag jättekissis, kan inte hålla mig länge till känner jag så jag ringer efter sköterska. Dom säger att svaren dröjer lite till så jag ska få kissa i nån konstig kopp med påse som dom använder när man ligger ner och måste kissa. Kul..Så sköterskan står där och håller den, men jag kunde inte kissa. Spelade ingen roll att jag var så kissis så det gjorde ont, i den situationen gick det inte. Som tur var så kom röntgensvaren strax efter och dom såg bra ut, så jag fick spännas loss och prova resa mig. Det gick bra så jag bad om att få kissa på en gång. Skönare att kissa har det nog aldrig varit! Jäkla dropp som pumpade mig full.
Fick massa piller mot smärtan, en mix av alvedon och ipren. Sen kom läkaren och undersökte mig igen, berättade att jag hade fått en rejäl bula i bakhuvudet och att jag antagligen kommer ha ont i huvudet ett tag. Skulle höra av mig igen om smärtan blev värre än den redan var, då skulle jag komma tillbaka till akuten. Sen fick jag åka hem. Ringde Fredrik som kom och hämtade mig tillsammans med Emilia.
Våran bil går fortfarande att köra, men kofångaren där bak måste ju bytas. Sen sa Fredrik att den var lite svårstartad också. Bilen som körde på oss var mer mos, intryckt där fram. Killen som körde har erkänt för polisen att han körde för fort, dessutom utan bälte. Han slog i huvudet i rutan eller ratten och var rejält groggy, men han klarade sig bra ändå. Han var mer orolig för oss. Han fick böter av polisen på sjukhuset.
Fy fan, så jäkla läskigt..Bara sitta där i bilen och veta att snart smäller det och inte kunna göra ett smack. Och jag vart ju livrädd eftersom jag hade Emilia med mig. Hon har frågat några gånger under dagen om jag gjorde illa mig, om doktorn hjälpte mamma och om polisen pratade med killen som körde på oss. Sen berättade Fredrik att när dom körde in till Gävle för att hämta mig så sa hon varje gång Fredrik stannade och det kom en bil bakom att han var tvungen att skynda sig att köra för att hon trodde dom skulle bli påkörda. Stumpan min. Hon måste ju ha blivit riktigt livrädd stackarn. Hon såg ju allt också, eftersom hon sitter i baksätet bakvänd.
Just nu så har jag fortfarande huvudvärk och ryggen gör ont. Faktiskt ondare nu är tidigare, det har liksom spritt sig. Pratat med Håkan som varit med om en bilolycka också, och wiplash syns tydligen inte på röntgen och kan visa sig efter några dagar. Så det är väl bara att vänta och se. Får väl se hur jag känner mig imorgon, om jag måste ringa sjukhuset igen.
Usch!!! Det här vill jag absolut inte vara med om igen..!! Stora testet kommer väl när man ska köra bil själv igen. Just nu känns det inte så läskigt, men när jag väl sitter där bakom ratten kanske det kommer...Så skönt att det gick rätt så bra ändå, och att Emilia klarade sig helt! Puh..Nu måste jag leta reda på lite smärtstillande, för mitt huvud och min rygg mår inte så bra just nu..